Svaret är ja, men bara om du gör det annorlunda än förra gången. Fråga dig själv ärligt: vad budgeterade du för 2026 – och vad blev det egentligen av det?
Om du är som de flesta fastighetschefer och förvaltare i landet, har en hel del av det som var planerat för året fått ge vika för det som brann mest för stunden. Och nu är det dags igen. Samma fråga, nytt år: vilka underhållsåtgärder och investeringar får plats i 2027 års budget och vilka måste vänta ännu en gång?
Mönstret som upprepar sig
I vår branschrapport Framåt 2026 ser vi hur svårt det kan vara att hålla sig till planen. 91 procent av landets fastighetsägare uppger att de regelbundet tvingas välja mellan akuta åtgärder och långsiktiga investeringar. Och när budgeten är tight väljer 77 procent att uteslutande fokusera på det akuta.
Det är begripligt. Ett läckande tak eller en trasig hiss kan inte vänta till nästa år. Men om mönstret upprepas år efter år, kommer de långsiktiga investeringarna för fastigheternas välmående aldrig att bli av – trots att ambitionen finns där.
De som lyckas jobbar inte mer, de jobbar annorlunda
Hälften av de som svarat i Framåt 2026 beskriver sitt eget arbetssätt som ”planerat, men ofta reaktivt”. Bara 6 procent arbetar strategiskt och datadrivet rakt igenom, och skillnaden mellan grupperna är stor.
Över 80 procent av de strategiska känner sig rustade för framtidens krav. Bland de reaktiva är siffran knappt 20 procent. Fyra saker skiljer de förstnämnda från de senare:
De har en tydlig beslutstrappa för när mål och behov krockar
- De integrerar hållbarhet i affären, inte som ett sidoprojekt vid sidan om budgeten
- De har en riktning för digitalisering, inte bara fler system att hålla koll på
- De ser underhållsskuld som en strategisk risk för hela verksamheten, inte en teknisk detalj i en Excel-flik
- Den fjärde punkten är kanske extra viktig i budgettider. En underhållsskuld du inte kan sätta en siffra på går inte att väga mot något annat. Gör den synlig så blir den möjlig att förhandla om, skjuta på med öppna ögon eller faktiskt åtgärda.
VPA-metodiken: från gissning till underlag
För att bryta den reaktiva spiralen och faktiskt lyckas med din budgetering behöver du alltså byta arbetssätt. Vi kallar det VPA-metodiken (Veta, Planera, Agera).
Veta handlar om att faktiskt känna till skicket på fastigheterna, kostnaden för det uppskjutna underhållet och vad som väntar de kommande åren, inte bara nästa kvartal. Utan den kunskapen blir varje prioritering i praktiken en gissning.
Planera handlar om att omsätta kunskapen till en plan som håller när verkligheten stökar till det, en plan som visar konsekvensen av att skjuta upp en åtgärd, inte bara vad den kostar i dag.
Agera betyder att åtgärderna genomförs utifrån den prioriteringen, i stället för utifrån vem som skriker högst den veckan. Och när året är slut går du tillbaka och stämmer av: höll kostnaden, höll tidsplanen?
Det är svaret på frågan du ställde dig i början: vad som egentligen blev av förra årets budget. Och det är just den återkopplingen som gör nästa års budget bättre än den här.
Så hjälper Planima fastighetsägare att komma ikapp
Vägvalen finns alltid, särskilt i budgettider. Det som skiljer fastighetsägare åt är sällan fler planer, utan att de faktiskt jobbar enligt arbetssättet ovan, konsekvent och löpande. Inte bara under en intensiv budgetperiod i september och oktober, utan året runt, med sikte på de kommande fem åren och därefter.
Planimas underhållsplattform är byggd kring VPA-metodiken, med strategi, rådgivning, data och ett planeringsverktyg samlat på ett ställe, så att nästa budgetrunda – och den efter det – bygger på underlag som håller.
Vill du se hur du skulle kunna använda Planima för att få full koll på ditt bestånd? Boka ett möte med oss, så går vi igenom det tillsammans.
Vill du se hur du skulle kunna använda Planima för att få full koll på ditt bestånd? Boka ett möte med oss, så går vi igenom det tillsammans.
