Nedskräpningen har ökat på vissa av våra bostadsgårdar. Vår personal lägger timmar på extra städning. Täcker producentansvaret kostnader för nedskräpning – kan vi söka ersättning? Och kan vi fakturera en hyresgäst som skräpat ner?

Från och med 2024 påbörjar Öbo arbetet med att skapa fler ängsmarker för att bidra till den biologiska mångfalden. Tanken är att skapa bättre livsmiljöer för insekter, smådjur och fåglar som i förlängningen är bra för människor också.

Urban Commons – urbana allmänningar – är områden i staden som förvaltas gemensamt av boende och lokala aktörer. Invånarna får påverka och uttrycka sin personlighet genom odlingar eller väggmålningar. Det vill Susanna Elfors se mer av.

Det behövs verktyg och metoder för fastighetsägare när det gäller klimatanpassning av sitt bestånd. Allmännyttan och IVL har tagit fram en stegvis vägledning med checklistor och goda exempel på hur andra har gjort.

En park med utemiljömaterial som lagras för att senare kunna återbrukas på annan plats. Det har Fabege skapat i Solna. Syftet är att förenkla tillgång på material och ge utomstående en trevlig miljö att vistas i.

Mari-Louise Persson slår ett slag för biologiska mångfald – som en naturlig del av fastighetsförvaltningens underhållsplan. Plantera träd som ger skugga och dämpar skyfall, anlägg odlingslådor och klimatanpassa fastigheterna, är några tips hon ger.

Hur säkerställer vi att klimatanpassningsåtgärder genomförs och bibehålls över tid? I Malmö ska forskare, fastighetsägare och Malmö stad testa att upprätta lokala kontrakt för att säkra att klimatanpassning genomförs i redan byggda områden.

Den bebyggda miljön behöver återställa den biologiska mångfalden. ”Det måste finnas plats för insekterna i staden och det jobbar vi mycket med”, säger Hanna Bäck, utemiljöspecialist på Familjebostäder i Göteborg.

Stockholmshem testar något nytt: illrar och hundar som jagar råttor tillsammans. Alltså helt giftfri råttbekämpning. Men funkar det?

I Sköndal i södra Stockholm ska en ny stadsdel byggas och i samband med detta väljer byggaktörerna att starta en stadsodling som en del av hållbarhetssatsningen. Detta för att bidra till resilienta och attraktiva stadsdelar.