Energideklarationen är inte längre bara ett administrativt krav. Roland Jonsson ser att det är ett viktigt verktyg och något större än siffror och klassificeringar. De handlar om hur vi förvaltar våra byggnader, våra resurser och vårt ansvar för framtiden.
I fastighetsbranschen talar vi ofta om kvadratmeter, avkastning och marknadsvärden. Men allt oftare kretsar diskussionerna kring något som tidigare betraktades som en teknisk detalj: energi. Från att ha varit en fråga för drifttekniker och energikonsulter har energifrågan blivit en större central del av fastighetsägandets vardag – och energideklarationen har fått en ny betydelse.
Under många år såg vissa fastighetsägare energideklarationen som ett nödvändigt administrativt krav. Dokumentet beställdes, registrerades och arkiverades tills det var dags för nästa deklaration. Men den tiden är förbi. I dag fungerar energideklarationen som ett kvitto på hur väl en byggnad möter samtidens krav på effektivitet, hållbarhet och ekonomi.
Varje kWh återspeglas i ekonomin
De senaste årens kraftiga svängningar på energimarknaden har gjort frågan högst konkret. När elpriserna stiger märks det omedelbart i fastighetens driftkostnader. Plötsligt blir varje kilowattimme värdefull. Då handlar energieffektivisering inte bara om miljöansvar utan också om ekonomisk överlevnad och konkurrenskraft.
För hyresgäster och bostadsköpare spelar energiprestandan också en allt större roll. Precis som vi jämför läge, standard och månadsavgifter börjar fler titta på byggnadens energiklass. En fastighet med låg energiförbrukning signalerar lägre kostnader, bättre komfort och ett mer framtidssäkert boende. Energideklarationen har därmed blivit en del av fastighetens marknadsvärde.
Deklarationen är ett verktyg
Samtidigt finns det en risk att vi fokuserar för mycket på själva dokumentet och för lite på innehållet. En energideklaration är inte målet – den är ett verktyg. Det verkliga värdet uppstår när fastighetsägare använder informationen för att fatta långsiktiga beslut.
Byte till effektivare ventilation, bättre styrning av värmesystem, tilläggsisolering, installation av solceller och koldioxidutsläpp.
Fastighetssektorn står för en stor del av samhällets energianvändning. Därför har varje byggnad, oavsett storlek, en viktig roll i omställningen mot ett mer hållbart energisystem. Det är lätt att tro att förändringen sker genom stora politiska beslut eller tekniska genombrott, men ofta börjar den i det lilla – med en fastighetsägare som väljer att analysera sin energiförbrukning och genomföra förbättringar.
Klasserna G, A och nya A0
Man strävar efter att få bort de byggnader som har sämst energiklass. Men inte fokus på ett specifikt hus utan de hus som ligger i sämsta gruppen med klassen G.
Idag får man uppfattningen att varje fastighetsägare måste ner till nybyggnadsstandard. Visst är det bra att husen inte köper så mycket energi, det stärker oss i kristider.
Det nya är om ett hus ligger i energiklass A och inte har några lokala utsläpp av koldioxid. Enkelt förklarat är det hus utan olja eller gaspanna, som på kontinenten. Så värmer vi huset med fjärrvärme, värmepump eller bioolja så kan huset få klass A0 (Anoll). Har huset en sämre klassning än A så kan man ändå få klass A0 – om man inte kan hitta några lönsamma energiåtgärder. Det är en lönsamhetsberäkning som redovisas hos Boverket. Annars kunde man enkelt säga att vår kalkylränta är 10%.
Stå rustad inför morgondagen
I slutändan handlar energideklarationer om något större än siffror och klassificeringar. De handlar om hur vi förvaltar våra byggnader, våra resurser och vårt ansvar för framtiden. En välskött fastighet är inte bara attraktiv i dag – den är också rustad för morgondagens krav. Och i den utvecklingen har energideklarationen gått från att vara en formalitet till att bli ett av fastighetsbranschens viktigaste styrinstrument.
I förlängningen kommer energideklarationerna att ersättas av klimatdeklarationer och renoveringspass.
Roland Jonsson
Energiexpert
