EU:s regler för AI berör även företag som bara köper in och använder tekniken. För fastighetsbranschen är det dags att kartlägga användningen och tydliggöra ansvaret.
AI används redan för energioptimering, kundservice, rekrytering, kameraanalys och administration. Men hur många fastighetsbolag har en samlad bild av vilka AI-system som används, vilka människor de påverkar och vem som ansvarar för resultaten?
Sedan den 2 augusti 2026 gäller huvuddelen av EU:s AI Act. Det innebär bland annat krav på transparens och ett tydligare ansvar för organisationer som använder AI. Kravet på tillräcklig AI-kompetens började dessutom gälla redan i februari 2025.
Här går vi igenom grunderna. För den som vill fördjupa sina kunskaper erbjuder Newton även en kostnadsfri YH-kurs om AI Act, som du kan läsa mer om längre ned.
Vad är AI Act?
AI Act, på svenska AI-förordningen, är EU:s gemensamma regelverk för artificiell intelligens. Syftet är att AI ska kunna utvecklas och användas på ett säkert och ansvarsfullt sätt.
Reglerna berör inte bara företag som utvecklar tekniken. Även verksamheter som köper in eller använder AI-system kan omfattas. För fastighetsbolag handlar det därför om att förstå var tekniken finns och hur den används i den egna organisationen.
AI Act införs stegvis. Huvuddelen av regelverket gäller sedan augusti 2026, medan de mer omfattande kraven för vissa högrisksystem börjar tillämpas senare.
Kraven styrs av risken
Vilka krav som ställs beror framför allt på hur AI används och hur människor kan påverkas.
Ett spamfilter medför normalt minimal risk. En chattbot som möter hyresgäster kan omfattas av transparenskrav, eftersom användaren ska förstå att den kommunicerar med en maskin.
AI som används vid rekrytering räknas däremot som högriskanvändning. Ett felaktigt eller diskriminerande resultat kan få stora konsekvenser för den enskilde. Vissa användningsområden, som skadlig manipulation och viss social poängsättning, är förbjudna.
Börja med att kartlägga användningen
Ett första steg är att skapa en samlad bild av var AI redan används. Funktioner med AI kan finnas inbyggda i system för energioptimering, kundservice, kameraanalys, rekrytering, ekonomi och administration.
Verksamheten behöver veta vilket syfte systemen har, vilka uppgifter de behandlar och vilka människor som påverkas. Det behöver också vara tydligt vem som ansvarar för kontroll och uppföljning.
Att en leverantör har utvecklat lösningen innebär inte att den egna organisationen kan lämna över hela ansvaret. AI Act ersätter inte heller GDPR. Om personuppgifter behandlas behöver verksamheten förhålla sig till båda regelverken.
Kunskap är en del av ansvaret
Organisationer som tillhandahåller eller använder AI ska efter bästa förmåga se till att berörda medarbetare har tillräcklig AI-kompetens.
Alla behöver inte bli jurister eller tekniska experter. Däremot behöver medarbetarna förstå systemens möjligheter, risker och begränsningar. De behöver också veta när ett resultat måste kontrolleras och när en människa behöver ta över.
För många verksamheter är den viktigaste början därför att bygga en gemensam förståelse och skapa tydliga rutiner för ansvarsfull användning.
Fördjupa din kunskap om AI Act
Newtons kostnadsfria YH-kurs The AI Act ger yrkesverksamma kunskap om regelverket och hur det kan omsättas i praktiken.
Kursen behandlar bland annat ansvar, GDPR, kravställning, dokumentation, transparens och riskhantering. Den genomförs på distans på halvfart och kan kombineras med arbete. Nästa kursstart är den 17 november 2026.
